Sanden är så härlig på stranden. Jörgen har sagt flera gånger att han saknar Liam, han vill verkligen gräva och göra sandslott  Min kreativa ådra sträckte sig till denna förtjusande turtle;)

Sanden är precis som Delta-sand, en speciell sand som vi har på förskolorna. Den är helt underbar att leka med, mjuk, skön och går att forma med. 

Mitt ben är nu helt återställt, tog nästan precis 48 timmar för att få ut giftet. Det kändes lite olustigt att gå i vattnet idag... men man kan ju inte gå runt och oroa sig, bara att bada på!

...om man jobbar på Bush Gardens.

Jörgen frågade mig hur mycket man skulle behöva betala mig för att gå runt så där, krävs en hel del;) 

Imorse satte vi oss i bilen och åkte 20 mil för att utsätta oss för adrenalinkickar, Bush Gardens - parken för alla berg- och dalbaneälskare!!

Banorna som finns här är helt enorma - långa, höga, snabba, läskiga - you name it!

När man tror att man har åkt den häftigaste banan någonsin, eller den läskigaste så blir man snart varse om att så inte va fallet;) Hjärtat pumpade bra under tiden man stod i kön och sen efteråt så va benen darriga och som gelé.

Bilderna gör inte alls banorna rättvisa, men det ger ett litet hum om vad vi utsatt oss för idag.

Här hänger man ut över kanten ett par sekunder innan den faller rakt nedåt...  En av de äldsta träbanorna Denna går i 4G på vissa ställen, sjukt snabbt vill jag lova

Vi avslutade dagen med en tur i denna. Vi va smarta för efteråt va vi helt genomblöta. Dels så åkte man igenom vattenfall, den tog in vatten plus att människor runt omkring kunde sikta på en med stora vattenstrålar. Kul men blött!

Vi åkte även fler banor men det va svårt att få med alla på bild. En toppendag har vi iallafall haft  Nu är man lite trött så det får bli sängen. 

Citat Jörgen när vi kom hem: "Ja man blir ju helt slut av att gå, stå i kö och av att bli helt livrädd." Haha ja så har det kännts idag och ändå så har vi haft det så roligt  

...som mitt nya namn är;) kommer inte så långt så då får man ha det lite mysigt på balkongen istället!

Idag har vi tagit det lugnt. Dels så har vädret inte varit på topp plus att jag inte heller har varit det... har så ont i mitt ben:(

Vi tog oss till en outlet (Jörgen tyckte så synd om mig, så han skjutsade mig vart jag än ville, haha) men inte ens det kändes riktigt kul, å då är det ju illa för att vara mig;)

Jörgen har googlat på allt som har med stingrockor att göra och vi har kommit fram till att det är det som jag har blivit stungen av. Deras gift gör så att man får ont i benet och domnar. Men det finns inget motgift så det är bara att vänta ut, upp till 48 timmar kan det ta. Känns iallafall skönt att vi gjorde som man skulle redan igår, tvättade rent ordentligt och köpte antibiotika.

Så nu längtar jag tills det gått 48 timmar!!!

ca 1500 personer per år i USA blir stungna av stingrays, å en av dem va jag...

När vi kom hem från vingården så gick vi ner på stranden. Jättehärligt som vanligt, vi solade och badade. Men när vi var i vattnet så gjorde det helt plötsligt jätteont i min tå. Jag tog upp foten och tittade, då blödde det från tån och såg att det var ett skärsår. Så vi gick upp. Det gjorde verkligen jätteont och jag gick upp mot hotellet och sköljde av foten, fick plåster av en tjej som jobbade i baren. Hon sa att antingen hade jag skurit mig på en stor snäcka eller blivit "skuren/biten/stucken" av en stingray... Vilket det än va så va det viktigt att skaffa medicin och hålla såret rent för att slippa läskiga infektioner. Så det va bara att ge sig iväg till ett apotek.

Jag har fruktansvärt ont i foten och det strålar upp i benet. Men vi har googlat massor och det ska inte vara någon fara om man sköter om sitt sår, det onda kan hålla på i upp till två dagar. Om man hade otur så kunde foten svullna och bli blå men det har inte min gjort så jag har bara drabbats av en lindrigare version, skönt!

Så mamma och pappa ni behöver inte vara oroliga;)

Har ju glömt att visa vår bil som vi cruisar runt i 

I förmiddags åkte vi till en vingård, Eden Winery.

En jättegullig tant tog emot oss och berättade om sin gård. Hon och hennes man har varit gifta i 60 år och deras vingård sköts bara av familjen. Tyvärr har deras gård här i Florida blivit förstörd av hurricanes så det fanns inget att gå runt och titta på. Det är inte värt för dom att börja om för det tar minst 6 år innan man kan börja få in pengar av sin rörelse, tråkigt för dem:( Men de hade även en gård längre norrut.

De tillverkade 6 st olika viner och vi fick prova dem alla. Det var egentligen bara ett som vi inte tyckte om, tre som vi verkligen gillade och köpte.

En mysig liten utflykt!